I slutet av mars antog EU-parlamentet det omstridda förslaget om stärkt upphovsrätt. Motståndarna menar att den nya länkskatten och uppladdningsfiltret betyder slutet för internet som vi känner det medan förespråkarna tror att det kan bli en räddning för kultur- och mediesektorn.

I en av omröstningarna förlorade förslagets motståndare med 317 röster mot 312. Nästan alla svenska parlamentariker stod på motståndarsidan, men bland dem som röstade för det omstridda förslaget fanns två svenska socialdemokrater (som stödde det) och två sverigedemokrater (som tryckte på fel knapp).

Hade dessa fyra parlamentariker röstat annorlunda kunde resultatet blivit ett annat. Eller för att spetsa till det: Med färre sossar och sverigedemokrater i parlamentet hade vi inte fått länkskatt och uppladdningsfilter.

Om beslutet var bra eller dåligt kan man ha olika åsikter om, och det är inte min poäng. Min poäng är att det faktiskt spelar roll vilka politiker som sitter i EU-parlamentet.

Den 26:e maj är det EU-val. Det är med andra ord dags att välja nya parlamentariker, och även om det mesta i valrörelsen kretsar om ekonomi, miljö och migration så finns det även många frågor som handlar om teknik och it.

Det här är ju ofta gränsöverskridande frågor, och här har EU-parlamentet makt. Många av deras beslut påverkar våra digitala liv, så inför valet kan det vara värt att minnas några beslut som parlamentet har fattat hittills.

1. Upphovsrätten. Oavsett om man är för eller mot kan vi konstatera att EU:s nya upphovsrättsregler på många sätt kommer att förändra internet.

2. GDPR. Det är snart ett år sedan den nya dataskyddsförordningen trädde i kraft. Syftet var att skydda våra personuppgifter bättre, och även om lagen är svensk har den sitt ursprung i EU-parlamentet.

3. Fri mobilsurf. I oktober 2015 klubbade parlamentet igenom förslaget och sedan sommaren 2017 kan vi ringa och surfa fritt i hela EU utan några roamingavgifter.

4. Geoblockering. EU-parlamentet har beslutat stoppa geoblockeringen inom EU. Vi konsumenter ska alltså få handla i vilket land vi vill – och vi ska få samma utbud i strömmande tjänster som Netflix.

5. E-boksmoms. Till sommaren blir e-böckerna billigare, eftersom de får samma låga moms som vanliga pappersböcker. Det här blev möjligt sedan EU-parlamentet för två år sedan röstade igenom ett förslag om sänkt moms på digitala publikationer.

6. Strömningstjänster. Snart måste 30 procent av innehållet på tjänster som Netflix vara producerat inom EU. Det här beslutade parlamentet i höstas, men det är ännu oklart när det blir verklighet.

Ja, det där är några it-frågor som våra EU-parlamentariker har ägnat sig åt de senaste åren. Söndag den 26:e maj har vi chansen att bestämma vem det är som ska fatta besluten i framtiden. Och precis som vårens rösttumult kring upphovsrättslagen visade så kan varje röst faktiskt spela roll.