Att upptäcka sitt ursprung genom släktforskning lockar allt fler. En anledning kan vara populära tv-program som Allt för Sverige, medan en annan mer påträngande anledning är all reklam för släktforskningssidor med dna-test som syns ganska precis överallt. Men vad skiljer de olika tjänsterna åt? Vad får vi egentligen ut av ett dna-test – och är de pålitliga?

Dna-kit MyHeritage

För att få svar på dessa frågor har vi testat fyra av de tjänster som är störst bland svenska användare: Family Tree DNA (FTDNA), Ancestry, 23andme och Myheritage. Vi har valt att begränsa jämförelsen till hur dna-testerna fungerar, hur enkla hemsidorna är att använda och navigera, vad vi faktiskt får ut av dna-matchningar, vilka extratjänster som erbjuds och vad som kostar extra.

Vi har också valt att mestadels rikta in oss på dna-matchning till möjliga släktingar, det vill säga basfunktionerna för varje tjänst. För den som vill ha mer information har till exempel 23andme och Myheritage även ett hälsotest, medan Family Tree DNA erbjuder mer avancerade släktskapstester.

Läs även: Så kommer du igång med släktforskning på nätet

Resultat tar tid

Efter att ha beställt ett dna-kit dröjer det en till två veckor innan de kommer fram till oss. Samtliga dna-kit ser likartade ut och innehåller allt som behövs för att samla in och skicka tillbaka dna-proverna.

Insamlandet av dna sker på två sätt: med Family Tree DNA och Myheritage ska en bomullssvabb gnuggas i insidan av vardera kind i 30 sekunder, medan ett provrör ska fyllas med saliv för Ancestry och 23andme. Det sistnämnda systemet är svårare att utföra, speciellt då vi inte får dricka eller äta något minst 30 minuter innan testet.

Träfflista Ancestry DNA-test

Fasta och valfria kostnader

Startpaketen för dna-testerna ligger på liknande priser hos samtliga tjänster, men håll ögonen öppna efter frekventa reor.

Det finns också olika verktyg som hjälper dig med ditt släktforskande, till exempel uppgifter hämtade från digitaliserade kyrkoböcker och diverse arkiv. Bäst på den delen är Myheritage och Ancestry, men det krävs ett års- respektive månadsabonnemang för att få tillgång till alla tjänster och hjälpmedel.

Om du vill släktforska utan att behöva betala för dna-matchningar och andra hjälpmedel kan du använda Riksarkivets digitala arkiv och databaser.

Oklara träffar

Något som är värt att tänka på är att oavsett tjänst så innebär ett dna-test inget facit för hur din släkt ser ut. Det krävs en hel del tid för att knyta samman dna-trådarna. Det är enbart personer som har skickat in sitt dna som syns i listorna, så har du otur har kanske ingen av dina närstående släktingar skickat in ett dna-test till den tjänst du valt.

Med lite tur har kanske en av dina avlägsna släktingar redan byggt ihop ett stort träd av delar av din släkt. Vill du ha större chans på träff kan det därför vara bra att på förhand bestämma om du främst ska leta efter släkt i till exempel Europa, USA eller Asien.

Tjänsternas dna-tester ger också tydlig information om ditt ursprung, men hur väl den stämmer är minst sagt oklar. Att vi är cirka 5 procent finnar är alla tjänster överens om. Däremot varierar den skandinaviska biten stort: mellan 57 procent och 95 procent. Enligt en tjänst har vi våra rötter i Storbritannien, medan en annan säger Tyskland/Frankrike.

Anledningen till de stora skillnaderna är att dna:t jämförs med matchande användares nuvarande boendeort, inte egentlig bakgrund – även om det så klart finns ett samband.

Neandertalarbakgrund

Risker att tänka på

Det är också värt att tänka på de risker som finns med dna-tester. Den största risken, som företagen också varnar för, är okända och oönskade släktband – eller att du kan få vetskap om genetiska sjukdomar.

Något än mer allvarligt är om obehöriga får tag i din genetiska information. Vad händer om ditt försäkringsbolag får vetskap om att du har gener för att eventuellt få en sällsynt sjukdom? Eller om en eventuell arbetsgivare får veta att du har en hög risk att få tidig Alzheimers? Det kan låta som en överdriven dystopi, speciellt för oss i Sverige, men nätkriminella har redan försökt komma åt liknande uppgifter i utpressningssyfte.

Även it-säkerhetsföretagen har höjt ett varningens finger för de risker som potentiellt sett kan uppstå när man använder sig av tjänsterna.

– Den attacken utfördes med syftet att hackare skulle kunna hålla dna-profiler som gisslan och sälja tillbaka dem till användarna. Det var en ögonöppnare för branschen. Plötsligt insåg man varför nätkriminella var så intresserade av dna-uppgifter, kommenterade exempelvis Fredrik Möller, Nordenchef på Proofpoint, intrånget mot det drabbade företaget Myheritage.

Risken att bli drabbad av den typen av intrång hos de seriösa aktörerna får däremot anses vara låg. Det finns dock en rad mer suspekta företag som erbjuder dig att ladda upp dina dna-data från en annan tjänst, för att du sedan ska få all möjlig information helt gratis. Gör inte det.

Å andra sidan är det inte bara intrång vi ska vara oroliga för. Family Tree DNA har till exempel fått be om ursäkt för att de hemlighållit att FBI fick tillgång till deras databas. Något annat som oroar vissa släktforskare är att databaserna helt sonika säljs till tredje part.

Så har vi betygsatt

För att övergå till en mer positiv ton ska det nämnas att vi har fått fram en hel del information om vårt ursprung tack vare de fyra tjänsterna. Med hjälp av dna-träffar och en hel del grävande har vi lyckats spåra släktträdsgrenar ända till 1700-talets början, och även fått en del roliga berättelser. Innan vi började visste vi knappt vad föräldrarna till våra far- och morföräldrar hette.

Hur bra varje tjänst är beror dock dels på vad du är ute efter, dels på tur. De betyg vi har gett är baserade på våra helhetsintryck av tester, tjänster och hemsidor, men de ska inte ses som ett regelrätt facit över vilken tjänst som är bäst.

Om du till exempel inte vill betala för abonnemang är Ancestry och Myheritage hårt begränsade och återvändsgränderna är många. Om du är villig att betala erbjuder de å andra sidan utmärkta sökverktyg och hjälpmedel. Om du istället är mer intresserad av att komma i kontakt med eventuella släktingar kan Family Tree DNA eller 23andme kanske vara det du ska satsa på tack vare bättre meddelandesystem.

En annan viktig, och tyvärr turbaserad, faktor är hur många dna-träffar du får – det vill säga hur många av dina släktingar som har skickat in ett dna-test via samma tjänst. I bästa fall får du dussintals relativt närstående träffar med stora släktträd. I värsta fall hittar du ingenting användbart.