Svenska Datainspektionen har publicerat en ny rapport som tittar närmare på det som ska vara det vanligaste klagomålet till myndigheten: Personsöktjänster som Mrkoll, Merinfo och Ratsit som masspublicerar personuppgifter på nätet.

– Närmare var femte klagomål som Datainspektionen har tagit emot sedan dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft rör personsöktjänster. Totalt rör det sig om över 750 klagomål, säger Julia Wågenberg, som är jurist på Datainspektionen och varit med och tagit fram rapporten, i ett pressmeddelande.

Uppgifterna som personsöktjänsterna publicerar är offentliga, hämtade och sammanställda från svenska myndigheter. Vissa sajter publicerar även information om personer i brottsmål eller som fått strafföreläggande.

Martin Appel: Stoppa snokarsajterna som säljer våra personuppgifter

Personsöktjänsterna publicerar uppgifterna med stöd av ett frivilligt utgivningsbevis, vilket gör att de till stor del är undantagna från regler i dataskyddsförordningen. Datainspektionens rapport noterar även att antalet ansökningar om utgivningsbevis tredubblades under 2018, samma år som dataskyddsförordningen började gälla.

Slutsatsen i Datainspektionens rapport är att många svenska medborgare upplever personsöktjänsterna som ett stort integritetsintrång. Många som kommit in med klagomål ska också vara oroliga över att informationen kan utnyttjas av kriminella.

Det finns även en tydlig önskan att själva få bestämma om personuppgifter ska kunna offentliggöras för allmänheten på internet. Datainspektionens rapport konstaterar att den rättsliga frågan kring grundlagsskydd genom frivilligt utgivningsbevis har diskuterats länge och varit föremål för flera statliga utredningar.

Som dataunderlag för rapporten har 300 klagomål till Datainspektionen analyserats.

Läs också: Bank-ID-appen på väg till Huaweis egen appbutik