Den första juli 2020 görs en förändring av i lagen om betaltjänster från 2010.

Tillägget i lagen gäller ”krav på betaltjänstleverantörer att presentera betalningssätt på ett visst sätt vid e-handel. Om en konsument som köper varor eller tjänster online kan välja ett betalningssätt som innebär att en kredit inte lämnas, ska ett sådant betalningssätt visas först. Ett betalningssätt som innebär att en kredit lämnas får inte heller vara förvalt om det finns andra betalningssätt”.

Det skriver regeringen i den proposition som ligger till grund för lagändringen.

Enligt en rapport från 2019 som Finansinspektionen givit ut har konsumtionslånen i landet ökat med hela 103 procent sedan 2008, en ökning med i snitt sju procent per år. Lån till konsumtion utgör 18 procent av hushållens totala skulder. Sett till räntekostnader och skuldbetalningar står konsumtionslån utan säkerhet dock för en större andel av de totala betalningarna än exempelvis bolån, eftersom räntan och amorteringstakten är högre. Det är mot bakgrund till detta som lagändringen beslutats av riksdagen. 

Kritik

Flera betaltjänstleverantörer har varit kritiska till den nya lagen, bland annat i debattartiklar i finanspressen. Kritiken har främst handlat om att lagändringen inte gör skillnad på delbetalning med hög ränta, en faktura med avgifter, en avgiftsfri faktura eller om du använder ett kreditkort som betalas månadsvis.

Niklas Gillström, Klarna
Niklas Gillström, Klarna

– Vi tycker naturligtvis det är bra att regeringen adresserar frågan om skuldsättning. Vår enda invändning har handlat om att man i regleringen inkluderat gratis 14-dagarsfaktura som är den mest populära betalningsmetoden online. Att den är mest populär beror på att kunden helt utan kostnad får hem varan, kan kontrollera den och bestämma sig för om hen vill behålla den innan man betalar och behöver ligga ute med pengar, säger Niklas Gillström, presschef på Klarna. 

Vad innebär lagändringen för mig?

Rent praktiskt betyder lagändringen att när du checkar ut från en svensk nätbutik kommer du inte längre presenteras med kreditalternativen överst på sidan eller som förval.

Det ska även bli tydligare skillnad mellan kredit- och debetkort och olika sorters fakturabetalning. Målsättningen är att du inte ska ta oöverlagda krediter för att finansiera köp av varor eller tjänster, om du inte har privatekonomiska förutsättningar inköpen.

Den nya e-handelslagen har beretts i Finansutskottet som föreslog till riksdagen, efter motioner från Moderaterna och Liberalerna, att tillämpningen av förändringarna ska utredas fram till den 1 juli 2021, alltså ett år efter införandet, för att säkerställa att inte lagändringen får oönskade effekter.

– Eftersom vi delar regeringens ambition med att komma till rätta med den ökade skuldsättningen i samhället hoppas vi förstås att lagen får den effekt som var tänkt, avslutar Niklas Gillström.