En gång i tiden var prenumerationer ett sätt att premiera trogna kunder. För oss som jobbar i tidningsvärlden känns det som en självklarhet att den som binder upp sig för en prenumeration ska betala mindre än den som köper lösnummer.

I den nya digitala ekonomin är det däremot tvärtom. Genom att teckna en prenumeration binder du ofta upp dig till att betala mer än du behöver. Låt mig ta några exempel.

Alla som använder kontaktlinser vet hur dyrt det är, i alla fall för oss som använder endagslinser. Flera nätoptiker erbjuder oss därför att prenumerera på kontaktlinser, och talar i reklamen om hur mycket billigare det blir.

Det du gör är dock att binda upp dig till att köpa linser till ett onödigt högt pris. Hade jag valt att teckna en linsprenumeration hade årskostnaden blivit 5 100 kronor. En sökning på prisjämförelsetjänsten Prisjakt visar att jag kan köpa dem för 2 100 kronor. Och vi pratar då om exakt samma linser.

Men problemet med prenumerationer handlar inte alltid om att priset skulle bli högre. Ofta binder man också upp sig till att köpa onödigt mycket. Senaste jag köpte dammsugarpåsar gav nätbutiken mig ett erbjudande om att teckna en prenumeration. Skulle jag tackat ja hade jag definitivt fått en växande hög dammsugarpåsar hemma i städskåpet.

Eller ta HP:s prenumeration på skrivarbläck som exempel. Du som betalar 34 kronor i månaden får bläck som räcker till 50 utskrifter i månaden. Skriver du ut exakt så många färgsidor kan det bli en bra affär. Om du däremot skriver ut mindre vissa månader (till exempel under sommaren) så blir kostnaden onödigt hög.

Och skulle du någon månad skriva ut en enda sida för mycket kostar den dig 12 kronor. (Du köper i detta fall ett paket med tio extra utskrifter som även går att spara några månader framåt – en möjlighet som finns för alla utskrifter som inte används.)

Även programtillverkarna vill få oss att gå över från engångsköp till prenumerationer. Den billigaste versionen av Microsofts Office-paket kostar exempelvis 1 400 kronor, medan prenumerationsalternativet Microsoft 365 kostar 65 kronor i månaden. Om du inte har nytta av tjänster som gratis Skype-samtal, fritt utrymme i molntjänsten Onedrive och flera användare har du med andra ord tjänat in ditt engångsköp efter bara två år.

I Microsofts fall kan du som kund välja mellan prenumeration och engångsköp, men många andra tillverkare har helt plockat bort det senare. Vill du exempelvis använda Adobes layoutprogram Indesign eller fotoappen Lightroom så krävs det en prenumeration. Samma sak gäller för allt fler betalappar.

Är företagen som erbjuder dyra prenumerationer skurkar? Självklart inte! Det är varken brottsligt eller omoraliskt att sälja varor till ett onödigt högt pris. Är kunderna som betalar det höga priset idioter? Inte alls. Att slippa tänka på tråkiga saker som kontaktlinser och dammsugarpåsar kan vara värt några hundralappar om året.

Men om du tror att du alltid gör en bra affär när du tecknar en prenumeration – ja då har du blivit lurad.