Parcel number, Track ID, Netherlands parcel number, DB Schenker Sweden parcel number, Origin National Reference in Unicode och Customer's own reference number.

När jag nyligen beställde en mobiltelefon skickade nätbutiken mig ett mejl med sex olika sifferserier. För att se vart mitt paket hade tagit vägen kunde jag använda distributören Schenkers digitala paketspårningssajt. Där fanns också sex fält för att mata in siffror – men samtliga hade andra namn än nätbutikens.

Jag hade med andra ord 36 möjliga kombinationer, men ingen visade sig fungera…

Det är inte första gången jag som konsument översköljs med ett virrvarr av siffror. Alla som har bokat flygbiljetter till någon mer avlägsen destination vet att E-ticket Number, Booking Number, Airline Reference och Order Number är fyra olika saker – och att det kan finnas flera alternativ per kategori. Att checka in på flyget kräver med andra ord ett evigt pusslande med siffror.

I bankvärlden är det lika illa. När jag för en tid sedan gjorde en insättning på mitt sparkonto höll pengarna på att hamna fel. Min banks bankgiro-nummer visade sig nämligen vara identiskt med plusgiro-numret för ett medicinföretag.

När jag skulle göra en annan överföring fick jag försöka förstå den här beskrivningen:
”Om clearingnumret börjar på 7: ange totalt 11 siffror. Om clearingnumret börjar på 8: ange totalt 15 siffror (femsiffrigt clearingnummer plus kontonummer). Om det blir färre än 15 siffror: fyll på med nollor framför kontonumret.”

Jag avhåller mig från alla lustigheter om företag som verkar fylla på sin ledning med nollor…

Varför är det så här? Jag tror förklaringen ligger i att logistikföretag, flygbolag, banker och andra jättelika institutioner har haft svårt att inse att världen har förändrats. Förr i tiden, när flinka sekreterarfingrar jobbade framför gamla stordatorer, spelade det ingen större roll hur sifferserierna såg ut.

För tjänstemän på ett logistikföretag är det förstås inga problem att skilja på Origin National Reference in Unicode och Netherlands parcel number. Den här typen av kunskap är enkel för den som jobbar med det dagligen, men inte för oss konsumenter.

De flesta av oss konsumenter är i grund och botten lata och hatar krångel. Den som tvivlar på det här kan studera framgången för penningöverföringsappen Swish.

Vi svenskar har i mer än 20 års tid kunnat föra över småsummor till våra vänner via internetbankerna, men det var först när vi fick en enkel lösning utan massa sifferkoder som användningen började explodera. Ja, i dag är vi nästan åtta miljoner Swish-användare som gör 1,6 miljoner transaktioner om dagen.

Jag tror flera aktörer skulle kunna uppleva samma framgångssaga om de valde att anpassa sina system till användarna – i stället för att göra tvärtom.