Pirater och fildelare tog emot dem med öppna armar. På bara ett par månader lyckades piratpartiet samla ihop fler än 1500 namnunderskrifter - och därmed stöd nog för att ställa upp med piratpartiet i höstens riksdagsval. Men finns det någon chans att förslagen kan bli verklighet - och vad skulle det innebära?

PC för Alla har tillsammans med tre juridiska experter, två statsvetare och Piratpartiets ordförande Rickard Falkvinge gjort en djupdykning i både partiets politik och dess chanser att faktiskt göra ett mer bestående avtryck i den svenska politiken.

Tre hjärtefrågor
Piratpartiet bildades den 1 januari i år. Från början handlade det mest om att tillåta fildelning. Under vintern och tidiga våren formulerades, under relativt stormiga förhållanden, ett principprogram som krävde att upphovsrätten avskaffas, men under våren och sommaren omformulerat och finslipat sina åsikter.

Den 27 augusti publicerade partiet sitt valmanifest som tydligt går igenom partiets krav. Det rör sig om rätten till ett skyddat privatliv, en kraftigt försvagad upphovsrätt och ett antal frågor kring patentlagstiftningen, som partiet anser ska avskaffas.

Hur kommer det sig att ni har valt just dessa tre kärnfrågor? Namnet piratpartiet antyder att det handlar om upphovsrätt, men i ert valmanifest finns frågor om patentering av mediciner och kravet på att Sverige ska trotsa datalagringsdirektivet från EU.
– Alla våra frågor hänger ihop. Upphovsrätten handlar om monopol på kultur. Patentlagstiftningen handlar om monopol på kunskap. Och i grunden handlar våra frågor om personlig integritet - det har blivit kärnan som de övriga frågorna växer fram ur, säger Rickard Falkvinge.

Nej till övervakarstat
Den första av partiets tre frågor är rätten till ett skyddat privatliv i ett öppet samhälle. Enligt piratpartiet har den lagstiftning som genomförs just nu i Sverige och övriga Europa starkt begränsat rätten till privat kommunikation.

För att stoppa den utvecklingen kräver partiet bland annat att EU:s datalagringsdirektiv inte ska implementeras i Sverige, och att flera redan genomförda lagändringar dras tillbaka och skrivs om. Krav som enligt Thomas Bull, docent i offentlig rätt vid Uppsala universitet, i flera fall inte är genomförbara.
– När det gäller datalagringsdirektivet kan vi inte bara strunta i det. Det finns ingen juridisk eller politisk möjlighet, såvida vi inte först går ur EU. Visserligen skulle Sverige kunna vägra men det skulle resultera i att vi dras inför domstol och får betala dryga böter, och att direktivet till slut genomförs ändå.

Den analysen håller dock inte Rickard Falkvinge med om. Han hänvisar i stället till att man även i andra länder tvekar inför direktivet.
– I Irland har man ifrågasatt det och det gör man även i Tyskland. Det strider helt enkelt mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, säger Rickard Falkvinge.

Svårt riva upp lagen
Datalagringsdirektivet ligger till grund för mycket av den lagstiftning som kan komma att försämra den personliga integriteten. Redan i dag har flera lagändringar genomdrivits som inneburit ett sämre skydd, till exempel vad gäller hemlig kameraövervakning och telefonavlyssning.

Piratpartiet vill riva upp dessa lagar och även utöka privatpersoners skydd. Ett sådant exempel är kravet på att upphöja brevhemligheten till att gälla även elektronisk kommunikation.

Thomas Bull är dock tveksam till om Piratpartiets krav ens är genomförbara.
– Vad som kan hända är att man kompletterar lagstiftningen där man ser att den inte fungerar. Men att riva upp den helt och hållet har jag svårt att se att man skulle kunna göra, säger Thomas Bull.

Samtidigt håller han med i Piratpartiets analys av att den personliga integriteten har försvagats på flera punkter under de senaste åren.
– Skyddet är sämre i dag. Sedan är det upp till dig som privatperson att göra en avvägning: Vad är du villig att avstå ifrån i form av personlig integritet för en ökad kollektiv säkerhet? Kanske är du beredd att riskera att polisen kan råka lyssna på vad du pratar om, ifall den avlyssningen också förhindrar att ett grovt brott begås.

Fri nedladdning
Piratpartiets andra hjärtefråga, och faktiskt den fråga som fick partiet att starta överhuvudtaget, är den om den svenska upphovsrättslagstiftningen. Piratpartiet vill slopa den upphovsrättslag som vi har idag, och omgående återgå till den lagstiftning som gällde innan 1 juli förra året.

I förlängningen vill Rickard Falkvinge och hans partikamrater också ytterligare försvaga upphovsrätten genom att helt tillåta kopiering som inte görs med ett kommersiellt syfte. Partiet vill också göra det förbjudet för företag att vidta skyddsåtgärder, via kopieringsskydd (så kallade drm-skydd).

Precis som i frågan om rätten till personlig integritet går partiet emot ett direktiv från EU, vilket är en kraftigt försvårande faktor. Marianne Levin, som är professor i immaterialrätt, ger dock piratpartiet till viss del rätt i kritiken av den nya upphovsrättslagen.
– Lagstiftningen har gått för långt i dag och vid lagstiftningstillfället har lobbyisterna från underhållningsindustrin varit för starka. Det blev väldigt lite utrymme för dem som tyckte något annat, säger Marianne Levin.

Därför finns det anledningar att se över lagen, menar hon. Men det betyder inte att man kan ta bort upphovsrätten:
– Immaterialrätten, och därmed upphovsrätten, är till för samhällets nytta och är egentligen inte ett investeringsskydd för företag. Men det blir en indirekt effekt som också behövs. När det gäller exempelvis dyra filmer kan man säga att vi skulle bli mycket fattigare utan upphovsrätt eftersom de aldrig skulle bli gjorda, säger Marianne Levin.

Avskaffa patent på mediciner
Piratpartiets tredje kärnfråga är avskaffandet av alla patent i Sverige - och på sikt också i hela Europa. Huvudargumenten är desamma som de om upphovsrätten. Piratpartiet siktar denna mandatperiod in sig på att få bort läkemedelspatenten, samt att förhindra införandet av mjukvarupatent.
– Patenten har blivit storföretagens sätt att stoppa uppstickare. Det finns inte ett mindre företag som har råd att ta en patentstrid. Det vet alla. Patent är också bara ett sätt att förhindra innovation under 20 år. Ska det finnas en sådan lagstiftning måste det gå att påvisa positiva effekter av detta och det finns inga sådana effekter som håller vid en granskning, säger Rickard Falkvinge.

Eva Jarnvall, som är jurist på Svenskt näringsliv, håller inte alls med. Hon tycker att Piratpartiets argumentation är i grunden felaktig.
– Patent behövs för att ta tillvara både stora och små företags rätt till sina uppfinningar, säger hon.

Skulle vi inte ha ett patentsystem skulle två saker inträffa, menar hon. För det första skulle alla företag börja hemlighålla sin forskning. För det andra skulle det bli ännu svårare för ett mindre företag att hävda sig mot storföretagen.
– Utan patent skulle stora företag istället bygga upp skydd i form av avtal, sekretess och andra förbehåll, vilka absolut inte skulle gagna mindre aktörer.

Även när det gäller patentering av läkemedel ställer sig Eva Jarnvall mycket kritisk till Piratpartiets krav på avskaffande av patent inom forskningen.
– En väldigt stor del av den offentliga forskningen är redan i dag opatenterad. Men vad piratpartiet missar är att det är stora kostnader involverade i att ta ett forskningsresultat och faktiskt omvandla det till en färdig produkt.

Om det inte finns ett system som skyddar den investering som ett företag gör så kommer inte företag att vara beredda att göra de satsningar som krävs, menar hon.
– Det är marknadsekonomins mekanismer. Den andra vägen, en planekonomi där staten sköter produktutvecklingen, har ju faktiskt prövats i exempelvis Sovjetunionen. Det blev inte så framgångsrikt, säger Eva Jarnvall.

Räcker inte till Riksdagen
Hur går det då i valet för piratpartiet? PC för Alla har pratat med två statsvetare om Piratpartiets chanser att faktiskt ta sig hela vägen till riksdagen. Båda är eniga: Piratpartiet kommer inte in och det får räknas som en seger om de får en procent av rösterna.
– De kommer inte in men de kommer ändå att få ganska många röster. Av småpartierna blir det Sverigedemokraterna som får flest röster, även om jag tycker att piratpartiet är det parti som är mest nyttigt. Det har visat för politikerna att de tappat förankringen i verkligheten, säger statsvetaren och debattören Stig-Björn Ljunggren.

Thomas Larue, doktor i statsvetenskap vid Umeå universitet håller med:
– Nej, det är orimligt att anta att piratpartiet kommer över fyraprocentspärren. Historiskt sett har så kallde enfrågepartier haft mycket blygsamma framgångar, speciellt i länder där valsystemet har någon form av spärr som till exempel Sverige eller Tyskland.

Men Rickard Falkvinge är ändå optimistisk.
– Vi får väl se den 18 september. Siffrorna spretar väldigt mycket beroende på vem du frågar. Jag tror att vi ligger någonstans kring fem procent, säger Rickard Falkvinge.

Den 18 september vet vi om den nya svenska piratkopierande folkrörelsen verkligen är så stark och engagerad som bland andra piratpartiet vill få oss att tro, eller om partiets kamp mot upphovsrätt, för fri kopiering och rätten till privat kommunikation får fortsätta föras utanför det politiska finrummet.

Här hittar du piratpartiets partiprogram.
Här hittar du valmanifestet.