”Jag bor i en fyrarummare på X antal kvadratmeter. Behöver jag ett mesh-paket hemma eller ska jag skaffa en vanlig router?” Det är en fråga vi får med jämna mellanrum från läsare och det är lätt att förstå varför. Meshpaketen, alltså routrar med förlängnings-noder, säljs oftast i två-eller tre-pack, lockar med snygg design, enkel hantering och löftet om problemfri och snabb wifi i hela huset.
Har du problem med för svag signal, lagg och buffrande strömmar i vissa rum kan det verka vara den mest uppenbara lösningen. Men inte alltid, en bra traditionell router kan räcka långt den med. Och mesh blir dyrt, om du vill ha många funktioner och hög maxhastighet.
För att kunna besvara vad som är rätt val behövs oftast mycket mer information än storleken på hemmet. Hur tjocka är innerväggarna? Vilken typ av prylar vill du ansluta? Vad är acceptabel lägsta hastighet? Var sitter bredbandsuttaget? Om det sitter i ett hörn av hemmet, är du då villig att dra en nätverkskabel för att placera routern mer centralt?
Avstånd och placering
Wifi är, mycket förenklat, digital information som skickas via radio. Radiosignaler är som starkast intill sändaren och förlorar sedan konstant styrka ju längre bort mottagaren är. Hinder i vägen, till exempel väggar, och andra störande radiosignaler, påverkar också signalstyrkan.
Är du tillräckligt långt bort blir signalen svagare och innehåller så mycket störande brus att mottagaren inte kan tyda den skickade datan. Wifi-tekniken motverkar det genom att sändare och mottagare kontrollerar datapaket med så kallade checksummor, som bekräftar att korrekt data kommit fram och om inte, skickar om samma data tills det blir rätt.
Läs också: Bästa mesh-router – alla med wifi 6
Egentligen går det inte långsammare på avstånd, men det upplevs så för användaren, eftersom en stor procent av data missuppfattas och måste skickas om och om igen. Nyare wifi-standarder är effektivare på att korrigera fel, högpresterande routrar och wifi-mottagare kan processa felhantering snabbare, och olika tillverkare kan ha egna rutiner för att bättre kunna tolka svaga radiosignaler. Hög kvalitet och rätt placering av antenner påverkar också mycket. Allt det bidrar till vad vi upplever som snabbare wifi.
På korta avstånd är skillnader i prestanda marginella. Du kan få samma hastighet (eller nästan i alla fall) på en, tre eller sju meter bort med fri sikt. Så länge signalen är hyfsat stark räcker det och felen att korrigera blir få. Sedan når ditt wifi en gräns (som kan vara olika långt bort beroende på alla faktorer nämnda ovan) och prestanda börjar avta successivt.
Vad behöver du?
Då blir frågan, hur långsamt är okej för dig? Vill du bara att det ska gå att surfa och mejla i alla hörn av hemmet? Eller ska det gå att spela laggfritt, köra Zoom-möte och strömma i 4k från hallmattan till bakgården samt på flera våningar?
När vi testar wifi så anger vi en uppmätt räckvidd från routern, eller om det är ett meshpaket, på huvudenheten du ansluter till bredbandet. Det är avståndet vilket vi i vår testlokal får under 200 Mbit/s hastighet på 5 GHz-bandet. Med 200 Mbit/s kan du fortfarande göra allt viktigt, strömma högupplösta filmer, köra videomöte, ladda ned stora filer, spelinstallationer och uppdateringar.
Nedladdningar går kanske inte blixtsnabbt, 200 Mbit är 25 megabyte, och du bör inte köra flera samtidigt, men det är hanterbart. Och det är fortfarande god marginal för ett par användare som bägge vill strömma 4k-video, vilket brukar beräknas behöva cirka 20 till 25 Mbit/s.
För nätverk på wifi 5-standard brukar det innebära en räckvidd på mellan 10 och 17 meter, med en tunn vägg mellan routern och mottagaren. Har du wifi 6-nätverk är räckvidden påtagligt bättre, upp emot 20 till 25 meter, inklusive en extra innervägg. Det här är inte en regel för alla lokaler, utan bara för just där vi testar routrar. Men det ger en fingervisning.
Läs också: Bästa router med wifi 6e
Vi skulle säga att om du inte har tjocka innerväggar eller andra störningar, så klarar du dig troligen utan att behöva mesh, om du bor i en en-till trerumslägenhet upp till 90 kvadratmeter. Men det kan kräva att du placerar din router centralt i lägenheten och drar fast kabel från bredbandsuttaget, om det som så ofta sitter intill entrén eller vid ett kabel-tv-uttag, annars kan det vara en utmaning att nå till andra sidan huset.
När mesh tar över
Med ett mesh-paket kan du placera en nod strax innan hastigheten går under 200 Mbit/s. Den fångar upp signalen och skickar ut den igen med full signalstyrka. Räckvidden därifrån och vidare ut i hemmet blir i princip densamma som mellan huvudroutern och den nya noden.
Prestanda börjar avta först när den når samma låga signalstyrka som orsakade 200 Mbit/s-hastigheten. Noden kan skicka data mycket snabbare, men har bara en dataström på 200 Mbit/s att skicka kan den göra det, med kontrolldata som gör att den inte börjar tappa bitar och saktar ned i förtid.
Därefter är det bara en fråga om att med lika jämna mellanrum bygga ut och täcka de ytor som behöver täckas. Med huvudroutern i hallen kan det behövas en extra nod två tredjedels väg till andra ändan av hemmet. Och en eller kanske två på övervåningen, om du har en rymlig villa.
Mesh tar upp utrymme
Du behöver dock vara uppmärksam på en sak, mesh-noderna tar också upp bandbredd. De använder oftast samma wifi som du använder för att skicka data mellan varandra. Om du laddar ned en fil med 200 Mbit/s och trafiken går via en mesh-nod mellan dig och huvudroutern, då använder först routern 200 Mbit/s för att skicka data till mesh-noden. Mesh-noden använder sedan ytterligare 200 Mbit/s för att skicka det vidare till dig. Totalt ”kostar” din nedladdning då 400 Mbit/s.
Dessutom handlar det om mer än så, eftersom alla enheter tar upp mer wifi-bandbredd än den slutgiltiga datahastigheten du får ut. Hastigheten du ser är efter alla felkorrigeringar och omsändningar.
Ibland har denna så kallade backhaul ett eget frekvensband, så att trippelbands meshpaket ger dubbelbands-surf. Ibland delar du och meshen på samma bandbredd, och då är det oklart exakt hur mycket du har kvar att surfa på. Troligen mer än nog, men med många samtidiga användare spridda i ett stort hus använder alla upp mer bandbredd än med bara en central router.
Trots det är det för det mesta ett utmärkt val när lokalerna börjar bli för stora, då risken finns att du tappar signal i utkanten av nätverket. Du behöver för det mesta mindre bandbredd än du tror. Stabil uppkoppling, bra signalstyrka och pålitligt korta och jämna svarstider är viktigare för en bra trådlös upplevelse.
Kör fristående mesh-router
Det går att hjälpa många meshnätverk på traven med så kallad Ethernet backhaul, en fast nätverkskabel mellan noderna som har hand om internkommunikationen. Det är inte lika smidigt, men kan ibland vara en lösning på de problem bastanta betongväggar ger. Då behöver du inte heller vara lika noga med var du placerar ut noderna.
Ett sista tips är att du kan köra de flesta mesh-routrar även som fristående. Köp ett en-pack istället för två eller tre, sedan är det bara att plugga in och köra. Mesh-systemen är ofta enklare att installera och administrera än en vanlig router. Du får standardinställningar och automatik som fungerar i de allra flesta situationer, men på bekostnad av detaljkontroll och specialfunktioner i routern.
Det är å andra sidan gott nog för många användare, som bara vill ha wifi att surfa med i ett fåtal rum. Skulle det då visa sig inte vara bra nog, är det enkelt att köpa en till och bygga vidare.
