Läs även:
Del 1: Kom igång med Photoshop
Del 2: Frilägg och retuschera i Photoshop

Välkommen till andra delen i PC för Allas stora Photoshop-skola, där vi går på djupet i världens mest kända bildbehandlingsprogram. I den första delen gick vi igenom programmets gränssnitt och några av de grundläggande funktionerna du behöver bekanta dig med för att bli kompis med programmet. Den här gången fokuserar vi på hur du förbättrar bilder.

I den här guiden: 

Bildförbättring är en av Photoshops grundpelare, och sträcker sig från hur du fixar en aningen missad exponering till hur du slår ihop flera exponeringar, för att få fram en användbar bild ur en scen med alldeles för stort dynamiskt omfång. Vi visar både hur du räddar grådassiga, småtråkiga bilder och hur du ger redan bra bilder det där lilla extra som gör dem värda att skriva ut stort och sätta upp på väggen.

Lightroom kompletterar Photoshop

När du skaffar Photoshop får du nästan alltid systerprogrammet Lightroom på köpet. Det ingår i det stora Creative Cloud-abonnemanget, men framför allt i Creative Cloud Foto-abonnemanget, som är det billigaste sättet att få Photoshop.

Om du fotar mycket är Lightroom värt att använda enbart för att hålla koll på alla bilder. Det finns inga konkurrenter som ens är i närheten. Möjligheterna att tagga, betygsätta, lägga till i mappar och enkelt bläddra i samlingarna räcker i sig som incitament. Men Lightroom kan även hantera råformatbilder precis som Photoshop, och har enkla redigeringsmöjligheter som ibland är enklare att jobba med.

Lightroom

Det mest ”naturliga” arbetsflödet i programmen är att använda Lightroom som bibliotek dit du importerar alla foton (du kan själv bestämma hur själva filerna ska vara organiserade på hårddisken). Sedan kan du gå igenom och radera de misslyckade bilderna (helt fel fokus, extremt överexponerade, et cetera), och betygsätta resterande bilder. De bästa bilderna – och de bilder som kräver mest redigering för att komma till sin rätt – kan du sedan öppna i Photoshop och göra färdigt där. För bilder som nästan duger som de är tycker vi det är enklare att småfixa direkt i Lightroom.

Lightroom har en fördel när det gäller bilder i råformat, eftersom du redigerar exponering och färger utan att spara som en ny separat fil. Programmet sparar dina justeringar som instruktioner och det är först när du exporterar en färdig kopia som programmet faktiskt renderar en ny bild på disk. När du öppnar en råformatbild i Photoshop måste du först ”framkalla” den med Camera Raw-modulen och spara den redigerade bilden som ett nytt Photoshop-dokument.

Photoshop använder du när du behöver göra ändringar lokalt i delar av en bild och om du behöver göra mer avancerade saker som helt enkelt inte finns i Lightroom, som att jobba med lager, blandningslägen och lagermasker.

Framkalla råformat med Camera Raw

Fotar du med systemkamera sparar du förmodligen bilderna i råformat, så att kameran sparar all information som fångas av sensorn. En del mobiler kan också göra det, men skillnaden blir oftast inte lika stor då jämfört med jpeg. Den stora fördelen med råformat är att det ger större utrymme att göra ändringar i efterhand.

Ett perfekt exponerat foto i jpeg-format går knappt att se skillnad på mot ett foto i råformat som har ”framkallats” och sparats i ett okomprimerat format som tiff. Men så fort du börjar ändra exponering och färger uppstår artefakter i jpeg-bilden och ju mer du redigerar desto sämre blir den.

Camera Raw

När du öppnar en råformatbild i Photoshop öppnas Camera Raw, en plugin som har profiler för alla kameramodeller från de olika tillverkarna. När en ny kamera släpps måste Adobe uppdatera Camera Raw med stöd för den, och det är därför det är en plugin och inte en inbyggd funktion – uppdateringarna blir små och kan installeras utan att behöva uppdatera själva Photoshop.

Camera Raw är uppdelat i olika flikar för olika typer av justeringar. Under Grundläggande hittar du justeringar för exponering, vitbalans, skuggor och högdagrar, vita och svärta, och mycket annat. Titta på histogrammet längst upp för att se till att inga färger klipper (går förbi högsta eller lägsta nivån de kan ha). De två små trianglarna i histogrammet varnar dig när det sker – klicka på dem så markeras klippta områden i rött respektive blått.

Camera Raw

Om du kommer att göra stora ändringar i en bild föreslår vi att du ändrar från 8-bitars till 16-bitarsfärger och Prophoto rgb-färgrymden i Camera Raw, innan du går vidare och öppnar den efter att ha gjort alla justeringar. Klicka på texten under bilder där det står nuvarande färgrymd, bitdjup och pixeldimensionerna på bilden för att ändra.

Camera Raw kan dock användas även med jpeg och andra bilder som inte är råformat. Välj Filter -> Camera Raw-filter så öppnas samma dialogruta, men med något färre justeringar. Tänk på att jpeg-formatet har begränsat utrymme för redigering – håll koll på bilden så den inte börjar se konstig ut.

Korrigera objektivets brister

De allra flesta objektiv har olika optiska brister. Det kan handla om geometrisk förvrängning (att bilden ”buktar” ut eller in så att räta linjer blir krökta), vignettering (skuggor i hörnen) och kromatisk aberration (även kallat färgblödning). I vissa fall är felen så små att det knappt går att se, medan andra objektiv har väldigt uppenbara fel. Tänk en bild på ett hus vars väggar ser ut att vara runda till exempel.

Objektivkorrigering

Alla dessa fel går att åtgärda i Photoshop (och Lightroom). I Photoshop väljer du Filter -> Objektivkorrigering, vilket öppnar en dialogruta där du kan välja vilka brister du vill åtgärda och ställa in vilken kamera och objektiv bilden är tagen med. Normalt känner programmet igen modellen utifrån exif-data i filen, men går det inte kan du själv leta upp den. Så kan det till exempel bli om du använder ett objektiv med adapter.

Lightroom synka ändringar

Det här är ett bra exempel på något som är enklare med Lightroom. Om du vill aktivera objektivkorrigering på alla dina bilder kan du nämligen göra det i ett nafs där. Markera helt enkelt samtliga bilder och gå till Framkalla-fliken. Klicka på det lilla reglaget till vänster om Synkronisera-knappen längst ned till höger för att aktivera synkronisering av justeringar, och kryssa sedan i Aktivera profilkorrigeringar under Objektivkorrigeringar. Stäng sedan av synkronisering igen. Har du använt en kombination av objektiv och kamera som inte känns igen automatiskt av Lightroom kan du filtrera bilderna utifrån objektiv och sedan manuellt välja objektiv.

I Photoshop kan du utöver filtret objektivkorrigering även använda Camera Raw för att fixa både förvrängning och kromatisk aberration. Den senare kallas här Överstrålning och båda ligger under Optik. Objektivprofiler är bara tillgängliga med bilder i råformat, men även med jpeg kan du göra manuella fixar.

Kurvor

Kurvor är ett av Photoshops mest kända och kraftfullaste verktyg. Det är ett sätt att ändra exponering och färgbalans på en gång med hjälp av, som namnet antyder, kurvor. Det finns som justering i Bild -> Justeringar -> Kurvor (ctrl-m) eller som justeringslager i Lager -> Nytt justeringslager -> Kurvor. Det senare är mycket mer flexibelt eftersom du kan redigera effekten i efterhand om du ser något som kunde förbättras, och eftersom du kan göra ändringar i den underliggande bilden (till exempel retuschera bort störande element) och inte i den färdiga.

Skapa ett kurvor-justeringslager. Normalt öppnar inställningarna för det i mittersta delen av högerfältet, ovanför lagerpaletten. Här finns flera saker att ha koll på. Över finns en rullgardinsmeny där det står RGB. De andra valen här är enskilda färgkanaler, det vill säga röd, grön och blå. Det här är viktigt om du behöver korrigera färgerna i bilden, eftersom varje färgkanal kan ha en egen kurva.

Kurvor

Till vänster ser du tre färgpipetter: Svart, grå och vit. Dessa kan du använda för att automatiskt justera RGB-kurvan så att bilden får maximalt tonomfång. Börja med den svarta och testa dig fram genom att klicka någonstans i bilden som borde vara svart. I vårt exempel här klickar vi på det svarta nattduksbordet. Välj sedan vit pipett och prova på områden i bilden som borde vara vita. Välj till sist den grå och testa med olika områden som borde vara grå (det vill säga helt utan färg, hur ljus eller mörk den är är inte så noga, du kan prova dig fram).

Om justeringarna har klippt av de mörkaste eller ljusaste delarna av bilden kan du lyfta skuggorna (dra uppåt i nedre vänstra hörnet av rgb-kurvan) eller sänka högdagrarna (dra nedåt från övre högre hörnet).

Kurvor

Nästa steg är att gå in i de olika färgkanalerna och justera dessa. Ett vanligt fel är till exempel ett grönstick i hudtoner, som du kan bli av med genom att dra nedåt mitt i den gröna kurvan. Ta inte i för mycket så att bilden blir rosa istället. Du kan även göra samma sak med de andra färgerna. Tänk också på motsatsfärgerna – mindre blått betyder mer gult, mindre grönt betyder mer magenta och mindre rött betyder mer cyan (och tvärt om).

Lagermasker – så fixar du delar av en bild

I många fall går det inte att få till en bra bild enbart med Camera Raw-justeringar. Ofta helt enkelt eftersom justeringar påverkar hela bilden, och det du vill fixa bara är en del av bilden. Som vanligt i Photoshop finns det många olika angreppsmetoder när du till exempel vill ljusa upp ett underexponerat ansikte eller försöka rädda en överexponerad himmel, men den teknik vi rekommenderar att du lär dig är justeringslager med lagermasker.

Justeringslager med lagermask

Börja med att zooma in på det område du vill fixa. Skapa sedan ett justeringslager av rätt sort, till exempel kurvor eller lyster, och ställ in det så att det ser bra ut i det här området. Markera sedan lagermasken (justeringslager får automatiskt en lagermask) och invertera (ctrl-i) för att fylla lagermasken med svart. Välj vit som förgrundsfärg och måla sedan fram justeringen i ditt utvalda område med penselverktyget. Välj en mjuk pensel och sänk flödet en aning så blir kanterna inte så skarpa.

Justeringslager med lagermask

Du kan upprepa detta så många gånger du vill för olika justeringar, och det kan vara samma typ av lager. Du kan alltså ha ett kurvor-lager för att ljusa upp ett mörkt område och ett annat kurvor-lager för att fixa ett färgstick i hudtoner, och så vidare. Om effekten blev lite för stark kan du antingen ändra inställning eller testa att sänka lagrets opacitet.

Svartvita bilder

Svartvita bilder har en annan känsla än färgbilder. De kan vara både mer dramatiska och mer tankfulla. Ibland kan du rädda en halvdålig bild på ett viktigt ögonblick genom att göra den svartvit.

För enklare svartvita bilder kan du lägga till ett nytt justeringslager av typen Svartvitt, där du kan dra i reglagen för sex olika färgtoner för att ändra hur ljusa respektive mörka varje färg ska bli i den resulterande bilden.

Svartvitt

En mer avancerad teknik använder flera Nyans/mättnad-justeringslager för att individuellt ändra ljushet på enskilda delar av bilden. Gör först ett nyans/mättnad-lager där du helt enkelt ställer in mättnaden till noll. Det ska ligga överst i lagerlistan, och du kan slå av och på det medan du håller på för att tydligare se vad du jobbar med.

Svartvitt

Gör sedan ett till nyans/mättnad-lager som du lägger under. Klicka på handverktyget uppe till vänster i Egenskaper-panelen och klicka någonstans i bilden där du vill ändra hur ljust det är. Ändra sedan ljushet så att det markerade färgområdet blir mörkare eller ljusare. I vår exempelbild här vill vi till exempel göra det gröna lövverket mörkare för att göra bilden mer dramatisk, så vi klickar runt lite bland löven med ljushet sänkt till runt -80.

Svartvitt

Färgomfånget som ska påverkas ändrar du med de små reglagen mellan de två regnbågsfärgade linjerna under de tre huvudreglagen i panelen. Ett smalt område innebär att du bara påverkar de färger som ligger inom det lilla färgområdet.

Svartvitt

När du är nöjd med hur de olika färgerna konverteras till svartvitt kan du lägga på ytterligare justeringslager som kurvor eller nivåer för att ändra hela bildens kontrast och ljushet. I många fall blir svartvita bilder bättre med med dramatiska kontraster, vilket du får till genom att göra en S-formad kurva – dra uppåt från en punkt till höger i kurvan och nedåt från en punkt till vänster.