När jag för fyra år sedan köpte min första smarta högtalare blev jag imponerad. Det kändes magiskt att kunna ställa frågor som Vad blir det för väder rakt ut i luften – och få svar. Ännu mer magiskt blev det förstås med kommandon som Spela Euphoria med Loreen, Sätt timer på 30 minuter eller Tänd alla lampor.

Jag hade flera gånger sett liknande lösningar under resor till USA, men det som hände år 2018 var att Google släppte sin smarta högtalare Google Home på svenska. Den första modellen fick snabbt flytta in i mitt hem, men jag märkte snart att den hade gott om barnsjukdomar. Det här var knappast förvånande. Teknik fungera sällan bra i början och första generationens prylar brukar inte vara några succéer.

Men medan andra nya produkter som regel snabbt förbättras har våra högtalare stått och stampat. Det jag trodde var barnsjukdomar verkar vara något kroniskt.

Ta det här med röstkommandona. När man säger ”Hej Google” tänds en lampa och högtalaren tar emot kommandot. Ja, så borde det vara. I realiteten börjar lamporna alltför ofta lysa utan att något händer – trots att jag är ensam i en tyst lägenhet. Ännu svårare blir det när högtalaren spelar musik och jag försöker stänga av. Här slutar det ofta med att jag får använda de fysiska avstängningsknapparna i stället för rösten.

Dessutom verkar högtalarna sakna förmågan att lära sig. Det som gör andra Google-tjänster så fenomenala är förmågan att anpassa sig till mitt beteende, men i Google Home lyser den med sin frånvaro.

Trots att jag nästan varje vecka spelar upp Sveriges Radio-programmet Godmorgon Världen väljer min högtalare alltför ofta att spela upp Jimmy Janssons låt med samma namn. Detta fortsätter trots att jag stänger av sången efter bara några sekunder.

Och lika svårt verkar det vara att förstå att jag vill använda alla mina högtalare, det som i Google-världen heter Hemgrupp. När jag säger Spela upp på hemgrupp svarar högtalaren glatt Spelar upp Mora Träsk på Cirkus. Ska vi kalla det artificiell ointelligens...

Även kopplingen till andra Google-tjänster brister. Högtalarna har exempelvis en röststyrd shoppinglista men den har ingen smidig koppling till anteckningstjänsten Google Keep eller att göra-listan Google Tasks. I stället hamnar allt i en tredje tjänst, som inte går att öppna på något enkelt sätt i mobilen.

Och varför finns det ingen mobilwidget för Google Home? Widgetar, alltså nedskalade appar som körs direkt på mobilens startskärm, är en av styrkorna i Android. Alla appmakare med självaktning skapar minst en widget, men för Google Home finns ingen.

Det mest grundläggande problemet med våra smarta högtalare handlar förstås om den personliga integriteten – men det här är en mycket större diskussion.

Något som Google däremot skulle kunna göra redan nu är att börja bota högtalarnas fyra år gamla barnsjukdomar. Det är hög tid.