Du kan inte se dem med blotta ögat men de kanske finns där på alla dina utskrifter. Små gula punkter utspridda över papperet till synes slumpmässigt. Men det finns inget slumpmässigt i mönstret. Tvärtom är de gula punkterna en hemlig kod som gör att man kan spåra dokumentet till just din skrivare.

- Den här osynliga märkningen av utskrifter är skrämmande. Det är ett hemligt övervakningssystem som i princip kan användas för all typ av övervakning, säger Pär Ström, it-konsult som håller i webbplatsen www.stoppa-storebror.se.

Syftet med den osynliga märkningen är att kunna spåra och få fast förfalskare. En kriminell person använder en bildläsare för att läsa in fram- och baksidan på en sedel och skriver sedan ut den på en färglaserskrivare. Eller så använder han eller hon helt enkelt en färgkopiator. Utan att förfalskaren vet om det, skrivs de små gula punkterna ut på sedlarna. När polisen upptäcker de falska sedlarna analyserar de punkternas mönster och får fram serienumret på skrivaren som användes. Därefter får polisen vända sig till skrivartillverkaren för att få reda på vem som köpt skrivaren.

- Det är synd att ni skriver en artikel om det här, säger Thomas Palmberg, tillförordnad operativ chef på Finanspolisen.

- Många känner inte till den osynliga märkningen, och då tänker jag på kriminella personer som sysslar med förfalskning. Nu kanske de börjar använda andra metoder som är svårare för oss att spåra.

Hårt slag mot anonymiteten
Just det faktum att de flesta inte känner till den osynliga märkningen har lett till kritik mot tekniken. Risken finns att märkningen även används för att till exempel se vem som skrivit ut regimkritiska flygblad eller vem som sprider information om miljöförstöring på ett företag.

- Märkningen är bra eftersom den gör det möjligt för polisen att spåra utskrivna dokument till en viss skrivare, hävdar Jerker Larsson, marknadschef på Xerox kopierings­division.

- Visst är det praktiskt för polisen om alla utskrifter är fullt spårbara men märkningen är ett hårt slag mot den personliga anonymiteten. Om folk inte kan skriva ut dokument för att de är rädda för att bli spårade har man slagit in på en farlig väg, säger Pär Ström.

Finanspolisens Thomas Palmberg avfärdar Pär Ströms farhågor.

- Märkningen är inte ett hot mot den personliga integriteten och anonymiteten. I Sverige finns det ett regelverk för i vilka lägen koderna får spåras och för att göra det krävs beslut från den förunder­sökningsledare som har hand om fallet.

Märkningen har funnits i 15 år
Märkningen tycks ha delat in allmänheten i två läger: för och mot. Kommentarerna var många och känslorna heta när PC för Allas systertidning Computer Sweden skrev om märkningen på sin webbplats.

- Jag har inga problem med det av samma anledning som jag är för kameraövervakning av allmänna platser. Jag har inget att dölja eftersom jag inte är kriminell och vi borde stöda alla sätt att stoppa brott, skriver signaturen daPhil.

- Det handlar om att du blir behandlad som en misstänkt oavsett hur laglydig du är. Jag tycker det är sjukt. Varför måste de alltid hitta på sådant fanskap, undrar signaturen Dalle.

Den osynliga märkningen är ingen ny företeelse och arbetar du på ett större företag har förmodligen dina dokument varit märkta sedan flera år.

- Vi har haft det här märksystemet i våra färgkopiatorer i åtminstone 15 år, säger Göran Åslund, produktchef på Konica Minolta Business Solutions. Nu har vi det i alla våra större kopiatorer och multifunktionsprodukter.

De Konica Minolta-produkter som Göran Åslund talar om kostar från 70 000 kronor och uppåt och är inget man har hemma. Däremot finns det även enklare skrivare som ­lägger in den osynliga märkningen i alla färgutskrifter.

Organisation för medborgarnas talan
Organisationen Electronic Frontier Foundation (EFF) verkar för medborgarnas rätt i it-samhället. EFF har analyserat utskrifter från en rad färglaserskrivare som skriver ut den osynliga märkningen. Nedan hittar du länken till EFF:s lista med spionskrivare. När det gäller listan poängterar EFF att ett ”nej” framför skrivaren enbart betyder att man inte upptäckt några gula punkter men att den alltså kan använda någon annan typ av ­märksystem.

Bland de skrivare som märker utskrivna dokument finns samtliga tre färglaserskrivare från Dell. Däribland Dell Laser Printer 3000cn som är avsedd för små arbetsgrupper och som kostar drygt 4 000 kronor. En lång rad av HP:s skrivare finns på EFF:s lista, till exempel HP Color Laserjet 2600n för hem och ­hemmakontor. Den kostar 3 000 kronor.

- För ett antal år sedan fanns tekniken enbart i större, dyra maskiner men i dag är insteget lägre och jag skulle gissa att märkningen används i nästan alla färglaserskrivare, säger Kenneth Jernstahl på Konica Minolta Printing Solutions.

Undersök dina utskrifter
Du kan själv se om det går att spåra dina utskrifter. EFF rekommenderar att man använder ett förstoringsglas och lyser på papperet med en blå ljusdiod (led) vilket gör att de gula punkterna blir lättare att se. Enligt EFF har skrivartillverkarna utformat sina märkningar olika och det är oklart hur mycket information som märkningarna avslöjar om utskriften.

- Vi har inte kunskap att tyda märkningen här i Sverige. Det är vår personal i USA som kan det, säger Jerker Larsson på Xerox.

EFF har dock knäckt Xerox märkning. Xerox använder ett rektangulärt mönster som består av 15 x 8 små gula punkter som talar om datum och tid då dokumentet skrevs ut samt skrivarens serienummer. Märkningen i andra leverantörers produkter kan innehålla mer eller mindre information.

- Vilken information som vår märkning innehåller är hemligt och är inget vi känner till här i Sverige. Men den utvecklas hela tiden och utan att veta det kan jag tänka mig att man numera kan se vem som skrivit ut dokumentet, säger Göran Åslund på Konica Minolta Business Solutions.

Den osynliga märkningen tycks vara en het potatis för somliga av leverantörerna. På HP blir vi hänvisade till företagets informationsdirektör som fått direktiv från USA att inte tala med medierna om märkningen.

Skrivaren lagrar information
Dina utskrifter kan övervakas på fler sätt än genom märkning. Skrivaren på jobbet har förmodligen bättre koll på dig än vad du tror. En större nätverksansluten skrivare eller multifunktionsprodukt (kombinerad skrivare, bildläsare, kopiator och fax) lagrar en rad uppgifter om varje utskrift. Den vet datum och tid för utskriften, filnamnet på dokumentet som skrevs ut, om utskriften gjordes i A3- eller A4-format, om du skrev ut i färg eller svart-vitt, vem som skrev ut och hur stor del av pappersytan som var täckt av toner.

Om företaget undersöker varför kostnaderna för färgtoner skjutit i höjden kan de se att du till exempel gjort en massa färgutskrifter med hög täckningsgrad av dokument som IMG_0114.JPG, IMG_0115.JPG. Då är det inte svårt för företaget att hitta orsaken till den ökade tonerförbrukningen, nämligen utskrifterna av dina privata digitalbilder.

Fler metoder för märkning
Pär Ström anser att det finns bättre lösningar för att förhindra förfalskningar än den osynliga märkningen, som han ser som ett steg mot ett övervaknings- och polissamhälle. Samtidigt kan man förstå Thomas Palmbergs och polisens oro för förfalskade sedlar. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet anmäldes förra året över 2 400 brott rörande penningförfalskning eller olovlig befattning, bruk och spridning av falska pengar - vilket är nästan 15 procent fler än året före.

Det finns också andra metoder än osynlig märkning som kan förhindra användandet av vanliga färgskrivare och färg­kopiatorer för att tillverka falska sedlar. Counterfeit Deterrence System (cds) är ett system utvecklat av Central Bank Counterfeit Deterrence Group (CBCDG), som arbetar med att förhindra förfalskningar. Syftet med cds är att förhindra att persondatorer och annan utrustning för digital bildframställning används för att förfalska sedlar. Enligt CBCDG har det införts på frivillig basis av flera ledande tillverkare av hård- och mjukvara. Har din skrivare, bild­läsare eller bildbehandlingsprogram stöd för cds kan du inte använda den för att skapa och skriva ut falska sedlar. Nedan kan du läsa hur en av våra läsare gick bet på att skriva ut ett presentkort med en bild på en femhundralapp.

- Counterfeit Deterrence System är även ett sätt att skydda användarna. Folk inser inte hur allvarligt brott förfalskning är. Det kan ge flera års fängelse, säger Riks­bankens utredare Per-Olof Arevik.

Webbplatserna som övervakar övervakarna
www.eff.org - Electronic Frontier Foundation. Amerikansk organisation som värnar om medborgarnas rättigheter i it-samhället.
www.eff.org/Privacy/printers/list.php - Lista med spionskrivare.
www.stoppa-storebror.se - Svensk webbplats där du även kan prenumerera på det kostnadsfria nyhetsbrevet Big Brother Bulletin.

"Skrivaren vägrade skriva ut min dotters presentkort"
Det var när hans dotter fyllde år som Bengt-Göran Larsson i Lund upptäckte att den nya fina skrivaren inte tillät att han skrev ut vad som helst på den.

- Min dotter skulle få ett presentkort för att ta körlektioner men eftersom hon inte bestämt sig för vilken bilskola hon skulle börja på ville jag visa hur mycket pengar hon skulle få i stället.

Bengt-Göran stoppade en femhundralapp i sin Canonscan 8000F bildläsare och läste in sedeln utan problem. Men när han sedan skulle öppna bilden i Adobe Photoshop Elements 3 för att göra ett bildmontage var det stopp. ”Detta program tillåter ej en icke auktoriserad bearbetning av bilder av sedlar”, sade programmet.

På datorn hade han fortfarande version 2 av Photoshop Elements, som öppnade bilden på sedeln utan att knorra.

- Bildmontaget blev riktigt bra men när jag skulle skriva ut bilden på min Canon Pixma IP 5000 bläckstråleskrivare så gick det inte. Skrivaren skrev ut någon millimeter av sedeln och spottade sedan ut pappret utan att säga något mer.

PC för Alla provade att göra ett liknande presentkort och fick samma resultat. Vi läste in en hundralapp med vår bildläsare Canonscan Lide 20 utan problem. När vi skulle öppna bilden i ­Photoshop meddelade programmet att det var okej att öppna och redigera bilden, men att det inte skulle gå att skriva ut den eftersom bilden föreställde en sedel.

Vi öppnade bilden i Arcsoft Photostudio som är det bildbehandlingsprogram som följer med bildläsaren. Där gick bilden bra att skriva ut. Trodde vi. Programmet sade inget men vår Canon i320 bläckstråleskrivare gjorde som Bengt-Görans och spottade ut papperet efter att ha skrivit en millimeter eller två av sedeln.

Orsaken till att skrivarna och programmen beter sig på det här sättet är att tillverkarna har byggt in ett förfalskningsstopp (cds).Du kan läsa mer om det här systemet ovan.

Nå, hur gick det då för Bengt-Göran Larsson och presentkortet? Jodå, det löste sig till slut.

- Som tur är har jag även en gammal HP 940C bläckstråle­skrivare och den hade inga problem med att skriva ut pengar. Men jag får nog fortsätta arbeta och dra in pengar på det sättet. Att göra dem själv verkar svårt, skämtar han.