Visste du att du sitter och jobbar vid en gifthärd? Din dator innehåller nämligen barium som kan ge dig skador på hjärta och nervsystem. Giftigt kadmium skadar framför allt njurarna. Pc:n innehåller också ett av de värsta miljögifterna som finns, kvicksilver. Får du i dig det hotas ditt nervsystem.

Sedan den 1 juli råder förbud mot miljöfarliga datorer i EU. Då trädde det så kallade rohs-direktivet (restriction of hazardous substances) i kraft. Det innebär ett förbud i EU mot bland annat alla elektroniska och elektriska produkter som innehåller stora mängder bly, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel. De får numera bara innehålla 0,1 viktprocent av de ämnena.

Men oroa dig inte för att din gamla dator står och läcker gift. Det är inte överdrivet hälsofarligt att kyssa skärmen. Däremot är omsättningen på elektroniska produkter i världen stor - något som leder till att miljöfarligt avfall riskerar läcka ut i naturen om inte produkterna tas om hand.

Sedan tidigare ska it-skrot enligt lag återvinnas via så kallat producentansvar. Alla dina kasserade it-prylar, elektroniska verktyg, hemutrustning, ja, allt med sladd eller batterier, ska tas om hand och återvinnas på ett miljövänligt sätt.

Dags för stickprovskontroller
Rohs får stora konsekvenser för industrin, som måste miljöanpassa sin produktion.
Kemikalieinspektionen (Kemi) kontrollerar att tillverkare och importörer följer rohs-direktivet. Men ännu har myndigheten inte börjat med stickprovskontroller.

- Just nu är det en upplärningsperiod för företagen och inspektörerna, berättar Ulla Falk, utredare på Kemi.
Men svenska företag ligger långt fram i utvecklingen när det gäller rohs-produkter.
- Svenska företag anser sig inte drabbas av rohs-direktivet när det gäller till exempel förbudet av flamskyddsmedel. Det finns alternativ och det går att exempelvis flamskydda produkterna på andra sätt än genom att tillföra kemikalier.

Just nu skapar Naturvårdsverket ett register över samtliga producenter och importörer av elektronik. De ska redovisa hur de tar sitt ansvar för återvinningen.
- Syftet är att få bättre kontroll. Tanken är att alla aktörer ska vara registrerade och ta sitt ansvar, säger Martin Påhlman på Naturvårdsverket som kommer att vara tillsynsmyndigheten för registret.

Det är i dag alltså inte självklart att alla tillverkare eller importörer tar ansvar för återvinningen av sina produkter.

Växande it-sopor ett problem
- Vissa tycker att det är dyrt. Och jag anar att det finns aktörer som inte prioriterar sitt producentansvar. I vissa fall är återvinningskostnaden stor i relation till priset på produkten, till exempel när det gäller vanliga, större skärmar. Det påverkar ju direkt vinsten för tillverkarna.

Det finns de som anser att direktivets begränsningar inte är tillräckliga. Åke Bergman är professor på Institutionen för miljökemi på Stockholms Universitet och arbetar med att kartlägga användningen och effekten av bromerade flamskyddsmedel.

- Rohs-direktivet är inte tillräckligt, exempelvis är dekabromdifenyl (dbd) inte total-förbjudet. Vi skapar en kontaminerad miljö, fortsätter han.
Bromerade flamskyddsmedel påminner kemiskt om pcb, som förbjöds i Sverige 1972 då det uppdagats att det orsakade fortplantningsstörningar bland till exempel sälar i
Östersjön.

I dag är it-sopor ett växande globalt problem. I USA dumpas årligen 30 miljoner datorer - och stora mängder sopor transporteras till Kina och Indien för återvinning.
- I Europa är vi bra på att ta hand om avfallet, men det är enorma kvantiteter avfall som skeppas från USA till Kina för återvinning.

- I exempelvis Kina demonteras mycket material under katastrofala betingelser. Människor tar verkligen stryk där, då man till exempel löser guld med kungsvatten som är en blandning av koncentrerad saltsyra och salpetersyra. Det är riktigt tråkigt att se, säger Bergman.

Skyddsmask på!
Faktum är att Sverige är bäst i världen på återvinning. År 2005 återvanns 126 500 ton el- och elektronikavfall vilket motsvarar 14 kilo per person. Det är världsrekord!
Men för fem år sedan fanns inga lagar som styrde återvinningen. En trött och slutkörd dator hamnade på tippen och kunde därifrån läcka ut både metaller och bromerade flamskyddsmedel. Men när producentansvaret kom bildades El-kretsen som ordnar insamling och återvinning av Sveriges alla produkter.

Ett företag som återvinner elektronik är Ragn-Sells elektronikåtervinning i Hässelby.
- Vi sorterar avfallet, plockar ut farliga, giftiga ämnen som det finns förbud mot. Vi ser helt enkelt till att inga farliga ämnen hamnar i naturen. Det gäller allt från plaster med flamskyddsmedel och kretskort med olika metaller till exempelvis brandvarnare med radioaktiva ämnen, berättar före-tagets marknadschef Örjan Thönners.

Arbetarna skruvar isär datorerna för hand. Och det är inget riskfritt jobb. De bär ansiktsskydd och dammsuger datorerna som ofta innehåller en hel del damm som i sin tur innehåller det farliga ämnet bromerat flamskyddsmedel.

Felmärkta skärmar
- Det största problemet är att plastskärmarna inte är märkta på ett bra sätt. Det är väldigt svårt att veta vad de innehåller eftersom olika producenter använder olika plaster, berättar Per Frisell, som är kvalitets- och miljöexpert på anläggningen.

Ju bättre märkta och förberedda produkterna är för återvinning, desto lättare blir alltså arbetet. De it-produkter som hamnar hos Ragn-Sells är ofta flera år gamla - och därmed ofta ”giftigare” än de som får säljas efter att rohs-direktivet trädde i kraft.

Örjan Thönners råd är i alla fall solklart:
- Släng inte någon elektrisk produkt med sladd eller batteri i hushållssoporna. De ska saneras och du måste åka med avfallet till din kommuns återvinningsstation eller ta med det till den butik där du köper en ny produkt i de fall butiken tar emot elavfall. Det är viktigt, säger Örjan Thönners.

Det här innehåller datorn - och så återvinns den:
Det kryllar av farliga ämnen i äldre datorer. Så här tas de om hand och återvinns.

Datorskärm (crt)
Bildröret och konen separeras. Den koniska delen kan innehålla blyoxid som måste omhändertas. Frontglaset kan i äldre skärmar innehålla strontium och barium. Det återvinns i den mån det går, i annat fall förstörs det eller deponeras.
Kretskortet innehåller bromerade flamskyddsmedel och diverse metaller, ibland bly som är miljöfarligt. Skickas till smältverk för utvinning av metaller och förbränning.
Plasthöljet på en datorskärm innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel. Det förbränns vilket gör ämnet ofarligt. Skärmar är ofta felmärkta så det är svårt att veta om de ska återvinnas.
Magnetspolen i skärmen är ofta av koppar som återvinns. Efterfrågan på råvaran är stor.
Platta skärmar kan innehålla kvicksilver, bly och kadmium. Alla är giftiga för djur och natur.

Datorn
Metallkåpan skickas till smältverk för att bli ny råvara. Kretskort (till exempel moderkort) innehåller bromerade flamskyddsmedel och metaller som zink, silver, guld och nickel.
Metallerna förbränns och återvinns sedan med hjälp av elektrolys. Även blyet i kretskortens lödningar återvinns. 40 procent av allt guld och 25 procent av allt silver som återvinns vid Bolidens smältverk kommer från elektronikskrot.
Plasten tas om hand så att flamskyddsmedlen oskadliggörs. Hårddisken separeras och förstörs (på grund av att den kan innehålla känslig information).
Dvd/cd-enheter återvinns. Varken dvd-läsare eller cd-läsare innehåller dock några direkt miljöfarliga komponenter.

Batterier
Finns bland annat i kretskort och kan innehålla kvicksilver eller kadmium.

Tangentbord/möss
Innehåller inget miljöfarligt. Förbränns.

Fakta

Sedan 2001 måste förbrukade elektriska och elektroniska produkter samlas in och tas om hand på ett miljöriktigt sätt.

Så här funkar processen:

  1. Du köper exempelvis en ny dator och vill kasta din gamla.
  2. Du lämnar in din gamla trotjänare till din kommunala återvinningsstation som lägger den i en container.
  3. Från återvinningsstationen transporteras datorn vidare till ett material-bolag som återvinner elektronik.
  4. Där plockas datorn sönder i sina olika beståndsdelar.
  5. De olika delarna skickas till förbränning eller till fragmenteringsanläggningar där man exempelvis utvinner olika metaller

Rohs-direktivet säger att den som släpper ut en produkt på marknaden har ansvar för att produkten uppfyller de krav som ställs. Det gäller samtliga EU-länder och all elektronik som importeras. Gränsvärdena för farliga ämnen (bly, kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel) är 0,1 viktprocent. För kadmium är gränsvärdet 0,01 viktprocent. Direktivet förbjuder polybromerade bifenyler (pbb) och polybromerade difenyletrar (pbde) i elektriska och elektroniska produkter. Däremot diskuteras för närvarande ett undantag för dekabromdifenyleter (dbd) inom EU.
Sedan tidigare (1 juli 2001) är det lag på att förbrukade elektriska och elektroniska produkter ska samlas in och tas om hand på ett miljö-riktigt sätt. Exakt hur det ska ske regleras av EU-direktivet WEEE som trädde i kraft hösten 2005.